Karl-Erik Tallmo,
artikelregister

Får ej kopieras utan författarens medgivande. Copyright © Karl-Erik Tallmo

Svenska Dagbladet 15/1 1996



Man kan inte skära guld med täljkniv på Internet

(Min rubrik: Öppet brev till Encyclopedia Britannica)

Jag var en tid försökskanin åt Encyclopedia Britannica och fick gratis förhandstesta Internetversionen av företagets traditionstyngda uppslagsverk.

Nu är den slutgiltiga versionen klar, och det är sannerligen inte gratis längre. Prisbildning är ingen oviktig fråga. Nationalekonomer har ägnat halva liv och hela verk åt sådant. På det "okommersiella" Internet är det särskilt viktigt. Så viktigt att jag tyckte jag borde skriva till förlaget. Det blev följande brev, förhoppningsvis tänkvärt även för svenska företag som planerar att sälja information på nätet:

Kära Encyclopedia Britannica!

Tack för att jag fick pröva ert uppslagsverk gratis under ett halvår. Att ha allt detta vetande tillgängligt, fritt sökbart och försett med snabbt åtkomliga korsreferenser direkt på skrivbordet 24 timmar om dygnet är verkligen bekvämt och fantastiskt inspirerande, jag höll nästan på att säga ovärderligt, men så kanske jag inte bör uttrycka mig med tanke på min poäng längre fram.

Jag var glad att uppslagsverket gjordes tillgängligt på Internet i stället för i den där tidigare aviserade versionen på två CD-ROM-skivor. Referensverk online är bättre, eftersom de kan hållas konstant uppdaterade.

Dessutom kändes det betryggande att ett välrenommerat kunskapsföretag låg bakom informationen. I dag, när vem som helst kan sätta upp informationssidor på Internet om sina favoritämnen - det må vara Mahlers symfonier, Michael Jackson eller digerdöden - så är det viktigt att ha någon bedömningsgrund för hur tillförlitlig informationen är. Encyclopedia Britannica borgar förstås med sitt varumärke för vederhäftigheten. Jag tror att Internet på detta sätt kan komma att förändra varumärkenas betydelse - de kan i högre grad än nu bli kvalitetsstämplar, verkliga livbojar att hålla sig till i desinformationens digitala malström.

Som alla andra affärsidkare har ni ju varit försiktiga fältherrar på Internet. Ni lät oss testare fylla i en enkät redan första gången vi använde uppslagsverket.

När det gäller priset, så tror jag fortfarande på vad jag då skrev, att årskostnaden absolut inte får överstiga priset för uppslagsverk på CD. Vad man får för sina pengar är mera diffust när det gäller en tjänst som är beoende av utnyttjandegraden än när man har ett fysiskt föremål att ställa i bokhyllan, det må vara bok eller skiva. Visa i stället fördelen med onlineversioner, att man slipper köpa en ny skiva varje år och att man får en ständigt aktuell referenskälla!

Nu har ni startat den kommersiella tjänsten på allvar. Tyvärr ligger årspriset alldeles för högt - cirka 150 dollar plus en registreringsavgift på 25 dollar för privatpersoner, 300+50 dollar för enskilda yrkesutövare och för företag (per användare). Detta är för mycket, inte bara i jämförelse med CD-ROM-skivorna, utan också med tanke på att det snart kommer att finnas många sådana här betaltjänster. Och folk som sysslar mycket med research - journalister, informatörer exv - kommer naturligtvis att vilja abonnera på flera tjänster.

Många tror tyvärr att man skall kunna skära guld med täljkniv på Internet. Flera amerikanska företag började t ex sälja annonsutrymme på World Wide Web med priser som närmade sig kostnaden för TV-spotar. Det gick naturligtvis inte alls. Även leverantörer av informationstjänster på Internet, exv flera pressdatabaser, börjar nu inse realiteterna och sänka sina priser.

Ett bra sätt för exv Britannica att få bredd och volym på informationsförsäljningen vore nog också att debitera anslutna personer per uppslagen artikel i stället för per år. Det blir visserligen många små bäckar, men jag tror det är nödvändigt att tänka i helt andra banor än när uppslagsverk såldes med dörrknackningsprincipen. Då gällde det bara att prata omkull folk, och när köpet var i hamn kunde man slå sig till ro. Ingen skulle ändå köpa något mer uppslagsverk de närmaste 15 åren. Men informationsinhämtningen, både i professionella sammanhang och i hemmen (vid Trivial Persuit-bordet t ex) kommer att se helt annorlunda ut än förr. Många flera källor kommer att tävla, och man kommer att hämta information i väldigt olika mängd, från att man kollar upp ett enda årtal till att man exv utför en "multinationell" sökning för att få fram utförligt material om de olika krigförande ländernas historieskrivning över andra världskriget.

Dessutom inriktar sig ju de flesta marknadsförare alltmer på att skapa långvariga relationer med kunderna. Kunskapsföretagen kanske kunde gå samman och erbjuda paket, ungefär som Kabel-TV-bolagen gör, med ett knippe "kunskapskanaler", dvs i detta fall uppslagsverk, kurser, databaser, personligt sammanställda nyhetstidningar osv. I online-världen liknar konkurrenssituationen etermediernas. Man måste erövra sin position igen och igen - med kvalitet.

Med vänliga hälsningar

Karl-Erik Tallmo




[Tillbaka till Artikelindex]
[Tillbaka till Karl-Erik Tallmos startsida]