Resan (ett försök att använda Steve Reichs musikaliska idéer i prosa) (1976) Han strök tillbaka håret medan hissdörren mjukt slöt sig. Så tryckte han pekfingret mot en rund vit plastknapp med en svart bokstav på. B stod det och när han tryckte tändes en liten lampa inuti knappen. Det dröjde ett tag. Hissen slamrade igång och hissdörren försvann upp i taket. Han strök tillbaka håret medan hissdörren mjukt slöt sig. Hisspegeln som normalt bara speglade hissens egna väggar hade nu fått ett offer. Så tryckte han pekfingret mot en rund vit plastknapp med en svart bokstav på. Han strök tillbaka håret medan hissdörren mjukt slöt sig. Men han undvek att se hur gammal han blivit och tittade i stället ut genom de små fönstren i hissdörrarna gjorda av armerat glas. B stod det och när han tryckte tändes en liten lampa inuti knappen. Så tryckte han pekfingret mot en rund vit plastknapp med en svart bokstav på. Han strök tillbaka håret medan hissdörren mjukt slöt sig. För varje våning blixtrade en ny uppsättning bruna trädörrar med brevlådor förbi. Det dröjde ett tag. B stod det och när han tryckte tändes en liten lampa inuti knappen. Så tryckte han pekfingret mot en rund vit plastknapp med en svart bokstav på. Det var bara en glimt. Hissen slamrade igång och hissdörren försvann upp i taket. Det dröjde ett tag. B stod det och när han tryckte tändes en liten lampa inuti knappen. Där stod någon böjd över en brevlåda och stoppade just ner en trycksak med stora röda siffror på. Hisspegeln som normalt bara speglade sina egna väggar hade nu fått ett offer. Hissen slamrade igång och hissdörren försvann upp i taket. Det dröjde ett tag. Han stod rak i hissen medan den sänkte sig och linorna blev längre. Men han undvek att se hur gammal han blivit och tittade i stället ut genom de små fönstren i hissdörrarna gjorda av armerat glas. Hisspegeln som normalt bara speglade hissens egna väggar hade nu fått ett offer. Hissen slamrade igång och hissdörren försvann upp i taket. Surrandet från motorn högst upp blev allt svagare. För varje våning blixtrade en ny uppsättning bruna trädörrar med brevlådor förbi. Men han undvek att se hur gammal han blivit och tittade istället ut genom de små fönstren i hissdörrarna gjorda av armerat glas. Hisspegeln som normalt bara speglade hissens egna väggar hade nu fått ett offer. Siffran ett stod målad med svart färg strax under det sista fönstret som passerade. Det var bara en glimt. För varje våning blixtrade en ny uppsättning bruna trädörrar med brevlådor förbi. Men han undvek att se hur gammal han hade blivit och tittade i stället ut genom de små fönstren i hissdörrarna gjorda av armerat glas. Nu bromsade hissen tvärt in, hissknappen slocknade, han tryckte handen mot dörren och sköt upp den. Där stod någon böjd över en brevlåda och stoppade just ner en trycksak med stora röda siffror på. Det var bara en glimt. För varje våning blixtrade en ny uppsättning bruna trädörrar med brevlådor förbi. Där stod hon redan med lite blodrester i mungipan och väskan hade hon blivit av med. Han stod rak i hissen medan den sänkte sig och linorna blev längre. Där stod någon böjd över en brevlåda och stoppade just ner en trycksak med stora röda siffror på. Det var bara en glimt. Djävlar! Surrandet från motorn högst upp blev allt svagare. Han stod rak i hissen medan den sänkte sig och linorna blev längre. Där stod någon böjd över en brevlåda och stoppade just ner en trycksak med stora röda siffror på. Siffran. ett stod målad med svart färg strax under det sista hissfönstret som passerade. Surrandet från motorn högst upp blev allt svagare. Han stod rak i hissen medan den sänkte sig och linorna blev längre. Nu bromsade hissen tvärt in, hissknappen slocknade, han tryckte handen mot dörren och sköt upp den. Siffran ett stod målad med svart färg strax under det sista hissfönstret som passerade. Surrandet från motorn högst upp blev allt svagare. Där stod hon redan med lite blodrester i mungipan och väskan hade hon blivit av med. Nu bromsade hissen tvärt in, hissknappen slocknade, han tryckte handen mot dörren och sköt upp den. Siffran ett stod målad med svart färg strax under det sista hissfönstret som passerade. Djävlar! Där stod hon redan med lite blodrester i mungipan och väskan hade hon blivit av med. Nu bromsade hissen tvärt in, hissknappen slocknade, han tryckte handen mot dörren och sköt upp den. Djävlar! Där stod hon redan med lite blodrester i mungipan och väskan hade hon blivit av med. Djävlar! [cirka 1976]


© Karl-Erik Tallmo | Home