The History of Copyright: A Critical Overview With Source Texts in Five Languages (a forthcoming book by Karl-Erik Tallmo)
Home | E-mail | Quotations
(Uppläses från Predikstolen.)
KONGL. MAJ:TS NÅDIGA FÖRORDNING,
angående eganderätt till skrift;
gifven Stockholms slott den 20 Mars 1876.
angående eganderätt till skrift;
(Om denna text/About this text.)
Vi OSCAR, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung, göre veterligt: att enär, jemlikt den förändrade ordalydelsen af 3 mom. 1 § tryckfrihetsförordningen, angående eganderätt till skrift skall gälla hvad som stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning 87 § regeringsformen föreskrifver; alltså hafve Vi, med Riksdagen, funnit godt förordna, att intill dess annan lag i detta ämne kan varda antagen, skola fortfarande lända till efterrättelse följande ur tryckfrihetsförordningen numera uteslutna stadganden:
Hvarje skrift vare författarens eller hans rätts laglige innehafvares egendom. Men så framt författarens arfvingar eller rättsinnehafvare icke inom tjugu år från hans död utgifningsrättigheten begagnat, äfvensom i händelse ett sådant begagnande icke af dem inom hvart tjugonde år förnyas, stånde hvar och en öppet att författarens efterlemnade skrifter af trycket utgifva. Hvilken som eljest skrift trycker eller eftertrycker, utan författarens eller hans rättsinnehafvares skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller böte dess fulla värde, egarens ensak.
Lag samma vare, om någon trycker eller eftertrycker den öfversättning af utländsk skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin öfversättning för annans anses; men ej må öfversättarens eganderätt till sitt arbete förhindra någon att en annan öfversättning af samma skrift utgifva.
Utgifvare af dagblad och periodiska skrifter hafver ej brutit emot författares eganderätt, då han i dem insända anonyma skrifter utgifver. Uppsatser, hemtade ur dagblad, anses icke såsom eftertryckta, då de i andra dagblad införas, så vida det tillika uppgifves, ifrån hvilket dagblad uppsatsen är hemtad.
Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 20 Mars 1876.
OSCAR.
(L.S.)
Louis De Geer.
Not: Detta är den första författarrättslagen i Sverige utanför Tryckfrihetsförordningen (1855 hade en lag om dramatiska verk stiftats som också var civillag). Den bör betraktas som en tillfällig lösning, eftersom en mera utförlig civillag om "eganderätt till skrift" kom året efter, 1877. Skyddstiden efter författarens död villkorades (precis som den gjort redan i TF 1841 då man övergav den obegränsade skyddstiden) så att de efterlevande måste antingen utnyttja sin utgivningsrätt eller förnya den vart tjugonde år räknat efter författarens dödsdatum.
L.S. betyder loco sigilli, 'istället för sigill'.
Referens: "Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående eganderätt till skrift; gifven Stockholms slott den 20 Mars 1876", Svensk Författningssamling 1876:9, s 2-3., 1876.
Note on this text: This is the first act concerning authors' rights in Sweden, separated from the constitutional Freedom of the Press Act of 1810 (in 1855 a law concerning dramatic works was also enacted as a separate civil law). It must be regarded as a temporary law, since a more elaborated civil law concerning "ownership of script [copy]" came the year after, in 1877. Regarding term of protection the author's heirs had to either use their right or renew it every 20th year, counted from the author's date of death. Otherwise anyone could publish the author's work. This was actually a change from the earlier perpetual protection that had been abolished already in the Freedom of the Press Act of 1841.
L.S. means loco sigilli, 'instead of a seal'.
Citation: "Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående eganderätt till skrift; gifven Stockholms slott den 20 Mars 1876", Svensk Författningssamling 1876:9 [The Swedish Statute Book 1876:9], pp. 2-3., 1877.